SAQMI @ Göteborgs poesifestival
Date
2022-10-30 15:00 – 17:00
Read more
Årets upplaga av Göteborgs Poesifestival avslutas med en filmvisning i samarbete med SAQMI söndag 30 oktober 13.00. Festivalens curatorer Donia Saleh och Hanna Johansson har satt ihop ett program av filmer ur SAQMI:s arkiv som på olika sätt använder sig av det poetiska:
The Passionate Spectator – Del LaGrace Volcano
Galla Placidia – Mia Turos och Torun Hammar,
Nuanced / She’s a Dancing Queen / Whirling – Maria Olsson
The Alphabet of Feeling Bad – Karin Michalski och Ann Cvetkovich
Total programlängd ca 40 min
Under visningen finns kaffe och fika till försäljning.
Mer information om programmet:
The Passionate Spectator – Del LaGrace Volcano (2002, 10 min)
SVE: The Passionate Spectator är en kortfilm om det moderna livets faror och nöjen inspirerad av en dikt från The Painter of Modern Life av Charles Baudelaire och den queera flanören Brixton Brady. På ett experimentellt sätt och utifrån erfarenheter ifrågasätter och undersöker filmen staden som en plats tillhörande mannen. The Passionate Spectator är filmad med Super 8. ”The crowd is his element. As the air is that of birds and water of fishes. His passion and profession are to become one flesh with the crowd. For the flaneur, for the passionate spectator, it is an immense joy to set up house in the heart of the multitude. Amongst the ebb and flow of movement, in the midst of the fugitive and indefinite. To be away from home and yet to feel oneself everywhere at home. To see the world, to be at the centre of the world. And yet to remain hidden from the world. Impartial natures which the tongue can but clumsily define.” (citat ur The Painter of Modern Life av Charles Baudelaire, ursprungligen från 1863)
ENG: The Passionate Spectator, is a short film about the perils and pleasures of modern life inspired by a poem from The Painter of Modern Life by Charles Baudelaire and the life of an authentic and very queer flaneur, Brixton Brady. Shot entirely on Super 8 this experimental experiential film effortlessly crosses and interrogates the notion that urban space is a masculine entitlement. “The crowd is his element. As the air is that of birds and water of fishes. His passion and profession are to become one flesh with the crowd. For the flaneur, for the passionate spectator, it is an immense joy to set up house in the heart of the multitude. Amongst the ebb and flow of movement, in the midst of the fugitive and indefinite. To be away from home and yet to feel oneself everywhere at home. To see the world, to be at the centre of the world. And yet to remain hidden from the world. Impartial natures which the tongue can but clumsily define.” (from The Painter of Modern Life by Charles Baudelaire, originally published 1863)
Del LaGrace Volcano, amerikansk konstnär och aktivist, bosatt i Örebro sedan 2006. Del ville från början bli filmskapare men valde att utbilda sig till fotograf. Hen arbetar idag huvudsakligen med fotografi men även med installationer, performance och film. I sina verk ställer hen frågor kring iscensättandet av genus på flera plan, särskilt ifrågasättandet av maskulinitet och femininitet. Del har under flera decennier byggt upp ett unikt och mångfacetterat konstnärskap som utmanar våra föreställningar och vidgar våra erfarenhetsvärldar. Del räknas som en av de stora pionjärerna inom queer konst. Hens bildvärld innehåller referenser till både konsthistoria och populärkultur och kombinerar ett dokumentärt och ett teatralt iscensatt fotografi. SAQMI har digitaliserat Dels filmer och gjort dem tillgängliga för visningar.
Nuanced / She´s a Dancing Queen / Whirling – Maria Olsson (1998, 8 min, färg, 4:3, stereo, original: Super-8 och video)
NUANCED:
Filmen visar en förskjutning mellan manlig och kvinnlig queeridentitet. Förskjutningar kan äga rum genom hur betraktaren läser koder i kläder, kroppshållning och rörelser. Dessa koder är kulturellt betingade och grundar sig i bestämda normer. SHE’S A SHE´S A DANCING QUEEN:
Filmen visar först en rörelse och en melodi som vi kan känna igen. Rörelsen repeteras om och om igen. Miljön, melodin och rörelsen blir någonting annat än det vi kanske uppfattade från början. Tillsammans med personen i filmen rör vi oss från en föreställning till en annan där konventioner och normer upphör att existera. WHIRLING:
Filmen ställer frågor om identitet, subjekt och objekt. Human eller icke human? Maskin eller människa? Man eller kvinna? Genom en transformativ rörelse uppstår ett mellanrum där normer och invand förståelse kan brytas ner.
Maria Olsson arbetar dels som konstnär och dels som adjunkt i pedagogik på universitetsnivå. Hon rör sig tvärdisciplinärt mellan konst, film och pedagogik och hennes huvudsakliga intresse handlar om att medverka aktivt i en samhällskontext genom att ställa frågor som berör genus, konstitution av subjektet, etik och demokrati. Med sin konst vill hon förändra och bryta invanda konventioner där manlig och kvinnlig identitet blir en norm. Genom filmerna vill hon bidra till möjligheten att skapa mellanrum där nya mönster och förståelser kan visa sig. Hon har visat sina filmer på festivaler och gallerier och deltog bland annat i serien BLICK på Moderna Museet med filmen Nuan- ced 2001 och hennes film Nattsång (tillsammans med Lova Hamilton) visades i Sveriges Television och på Folkets Bio 2003-2004.
Galla Placidia – Mia Turos & Torun Hammar (1996, 5:30 min, sv/vit, 4:3, stereo, original: 16 mm)
Filmen uppehåller sig i två rum, ett i bild och ett annat i monologen. Möten och ljus är det centrala temat för båda. Den poetiska texten rör sig fritt mellan olika tidsperioder. Den ställs mot filmbilden, där endast ett dygn förflyter. Rösten i rummet tilltalar någon och vem är det vi ser i det filmiska rummet? Det är upp till åskådaren att avgöra – it ́s in the eye of the beholder. Filmen spelades in på korta 15 meters filmslattar med en 16 mm stumfilmskamera under enkla förhållanden en sommarmånad i södra Frankrike. Vägen till det slutliga visningsformatet på 35 mm gick via den optiska printern och duplikatnegativ. 1997 tilldelades filmen FilmTekniks stora teknikpris på biograf Draken under Göteborg Film Festival samma år.
Maria Hammar Turos (f 1960 i Göteborg). Filmfotograf och filmpedagog. Utbildad vid Ungerska filmakademin. Tillbaka till Sverige efter avlagd examen 1991. Frilans med eget produktionsbolag som bas. Fram till 2002 verksam uteslutande som filmare. Som fotograf har Maria främst arbetat med dokumentär- och konstfilm samt kort spelfilm. Maria har även regisserat egna kortfilmer, baserade på personliga berättelser, exempelvis ...och sakta glider skuggorna ifrån oss (visad på SVT 2000), en betraktelse över frågor det dubbla kulturella arvet som andra generationens invandrare kan ställa. 2009 tog Maria sin magisterexamen som mediepedagog vid Dramatiska institutet, Södertörns högskola. Verksam i Stockholm, för närvarande som lärare i rörlig bild på Konstfack.
Torun Hammar (f 1964 i Strängnäs). Verksam i Stockholm. Bakgrund som projekterande arkitekt med utbildning från Kungliga tekniska högskolan (KTH, examen 1992) och Kungliga konsthögskolan (KKH). Som arkitekt främst sysselsatt med utveckling av befintlig kulturmiljö. Varit verksam bland annat som chef för projektledning och -utveckling på Statens fastighetsverk 2004-2022 samt innehaft en gästprofessur i arkitektur/restaureringskonst på KKH 2017-19. Idag driver Torun Hammar egen verksamhet med rådgivning inom byggutveckling samt som föreläsare och skribent.
Nuanced / She´s a Dancing Queen / Whirling – Maria Olsson (1998, 8 min, färg, 4:3, stereo, original: Super-8 och video)
NUANCED:
Filmen visar en förskjutning mellan manlig och kvinnlig queeridentitet. Förskjutningar kan äga rum genom hur betraktaren läser koder i kläder, kroppshållning och rörelser. Dessa koder är kulturellt betingade och grundar sig i bestämda normer. SHE’S A SHE´S A DANCING QUEEN:
Filmen visar först en rörelse och en melodi som vi kan känna igen. Rörelsen repeteras om och om igen. Miljön, melodin och rörelsen blir någonting annat än det vi kanske uppfattade från början. Tillsammans med personen i filmen rör vi oss från en föreställning till en annan där konventioner och normer upphör att existera. WHIRLING:
Filmen ställer frågor om identitet, subjekt och objekt. Human eller icke human? Maskin eller människa? Man eller kvinna? Genom en transformativ rörelse uppstår ett mellanrum där normer och invand förståelse kan brytas ner.
Maria Olsson arbetar dels som konstnär och dels som adjunkt i pedagogik på universitetsnivå. Hon rör sig tvärdisciplinärt mellan konst, film och pedagogik och hennes huvudsakliga intresse handlar om att medverka aktivt i en samhällskontext genom att ställa frågor som berör genus, konstitution av subjektet, etik och demokrati. Med sin konst vill hon förändra och bryta invanda konventioner där manlig och kvinnlig identitet blir en norm. Genom filmerna vill hon bidra till möjligheten att skapa mellanrum där nya mönster och förståelser kan visa sig. Hon har visat sina filmer på festivaler och gallerier och deltog bland annat i serien BLICK på Moderna Museet med filmen Nuanced 2001 och hennes film Nattsång (tillsammans med Lova Hamilton) visades i Sveriges Television och på Folkets Bio 2003-2004.
The Alphabet of Feeling Bad – Karin Michalski & Ann Cvetkovich (2014, 14:22 min)
SVE: The Alphabet of Feeling Bad definierar termer från A till Ö, t.ex. “depression”, men också vardagliga negativa känslor som intrycket av att vara fast i en återvändsgränd, att känna sig förlamad eller oförmögen att arbeta, att begravas av krav, att inte räcka till och att ge termerna en annan innebörd. Negativa känslor uppfattas inte som individuella misslyckanden eller sjukdom. Snarare uppstår frågan om hur dessa kollektivt skulle kunna känns som “offentliga känslor”, men också politiseras i samband med nyliberala arbetsförhållanden och av homofobi, sexism och rasism. The Alphabet of Feeling Bad är ett samarbete mellan den Berlinbaserade konstnären Karin Michalski och den USA-baserade teoretiker Ann Cvetkovich. Verket är inspirerat av arbetet av Lauren Berlant, Sara Ahmed, Heather Love och Ann Cvetkovich.
ENG: The Alphabet of Feeling Bad defines terms from A to Z such as “depression”, but also everyday negative feelings like the impression of being stuck at an impasse, of feeling numb or not able to work, of being overwhelmed by demands, of not being adequate and not getting on, and provides them with a different meaning. Negative feelings are not understood as individual failure or sickness. Rather the question is raised of how these could be collectively sensed as “public feelings” but also politicized in the context of neoliberal working conditions and of homophobia, sexism and racism. The Alphabet of Feeling Bad is a collaboration between the Berlin-based artist Karin Michalski and the US-based theorist Ann Cvetkovich. It is inspired by the work of Lauren Berlant, Sara Ahmed, Heather Love and Ann Cvetkovich. Editor: Elfe Brandenburger
Karin Michalski works as artist and film- and video art curator in Berlin. In her artistic and curatorial projects she often works with feminist/queer theoretical concepts like Ann Cvetkovich’s “Feeling Bad” in the collaboration The Alphabet of Feeling Bad (2012&2014) or Sara Ahmed’s thinking about unhappy archives in the ongoing exhibition project An Unhappy Archive (Aargauer Kunsthaus, Switzerland, 2022).
The Alphabet of Feeling Bad is part of a curatorial concept called Words Needed curated by Anna Linder where moving texts originally where projected onto four snow walls in Umeå during the Opening Weekend of the European Capital of Culture 2014. Each one of the invited artists produces a visual conversation with somebody or something, somewhere in the world. Their conversation provides an artistic and utopian dimension, and the power of the word becomes palpable in the public space. The right to use your own language has not always been self-evident, neither has the right to develop new language possibilities. Nevertheless, the will to communicate has always helped language to find new ways.
